I mitt arbete är det hiiiimmmla många tider att hålla reda på, i tid och otid. Det finns t.ex. tider som är mätbara, tider som är kronologiska, tider som är periodiserade och cykliska samt så kallade cirkadianska tider. I det sistnämnda fallet ger omgivningen signaler som styr vakenhet och sömn. Som i söndags när klockans visarställning vreds en timme bakåt. Till vintertid = normaltid, vilket varar i fem månader, dvs. till sista söndagen i mars. Allt enligt en gemensam EU-lag.
Tider i min verksamhet styrs också av Arbetstidslagen. Trodde jag. Redan i lagens § 2 fastslås det att jag är rättslös. Eftersom jag har en position som ”chefsanställd” är jag en slags hybrid utan tydligt definierat avtal om anställning. Ungefär på liknande sätt som under studietiden. En mätbar kontorstid ”nine to five”, dvs. åtta timmar, har därför fått en mer flexibel tolkning och kan infalla någon gång mellan tidig morgon och kvällstid. Under sådana arbetsförhållanden gäller det att vara extra tydlig och välstrukturerad, eller åtminstone försöka att vara tydlig och någorlunda strukturerad. För tidvis flyter min arbetstid ihop med min fritid.
I många yrken kan det uppstå behov av att arbeta över den ordinarie arbetstiden. Så även i mitt fall. På grund av verksamhetens art kan jag ibland känna till detta veckor i förväg och andra gånger uppstår behovet av övertidsarbete först i sista minuten. Då spricker tidplanen. I sådana situationer gäller det att korrigera denna vägledande plan genom att verklighetsanpassa den och därefter fortsätta enligt den förnyade varianten. I dessa lägen är kalendern min bästa vän. Pålitligt placerad på bordet. I A5 format. Det som jag har anförtrott och delegerat till denna analoga lagringsplats framgår tydligt. Och säkert. Alla risker för att information skulle försvinna på grund av tekniska störningar är eliminerade. Eventuellt endast utsuddade.
Vanligen kompenserar jag övertid med ledighet som jag förlägger till ordinarie arbetstid. Vissa tillfälliga avvikelser från denna kompensering sker dock. Och sådant tenderar att ske ideligen med tanke på allt administrativt kringarbete som verksamheten kräver, oavsett vilken veckodag det är. För inte ens söndagar är undantagna från denna tidskrävande syssla. Men det gäller att ha inflytande över sin arbetssituation. Därför kompenserar jag även det administrativa tvånget med mer tid för fritid. Det gäller ju att balansera ens livstid.
Av en händelse vet jag att jag fysiskt lever i en så kallad rumtid. Och detta är ingenting konstigt för oss arkitekter som sysslar med olika rumsliga dimensioner så som längd, bredd och höjd. Dessutom har arbetet även en tidsaspekt, t.ex. hur det byggdes förr i tiden, vilka spår tidens tand har lämnat efter sig i landskapet och hur nutidens planering påverkar framtidsplaner. Det gäller också att veta när tiden är inne för att skapa en helt ny dimension i tillvaron. Som för två år sedan när mina dagliga hundpromenader plötsligt upphörde. Då gällde det att ordna en ny typ av social och lärorik fritidssyssla. Jag valde en som är både till nytta och till nöje; trevliga promenader i skogen, typ följa John och lär dig mer om hus-, vägg- och takmossa – aktivitet. Ute i det gröna och sköna är det dessutom lätt att glömma bort tiden.
För att kunna hålla bra koll på arbetstiden har jag skapat en handlingsplan. Denna plan har jag döpt till Måltider. Planen är strategiskt viktig för hela verksamheten och för det mesta fungerar handlingsplanen alla tiders. Planen fungerar faktiskt helt automatiskt när kroppens signalsubstanser, i detta fall peptider, stimulerar aptiten. Det aptitliga kan sedan vara t.ex. något grönt från växtriket som garanterat innehåller olika organeller, inkluderande så kallade plastider.
Mitt sätt är ETT sätt att arbeta som landskapsarkitekt. Med tiden har jag lärt mig, efter ett antal sömnlösa nätter, att övertidsarbete i själva verket inte existerar i min värld. Jag lever ju i en tidlös tillvaro utan lagligt reglerade arbetstidsrättigheter. Men allting är ju relativt, jag har min frihet. En frihet som inte är årstidsbunden och ger utrymme för att redan nu planera vidare för den blomstertid som kommer (om ett antal månader) med lust och fägring stor…
” Plastider är organeller som förekommer i alla växter och alger. Kloroplasterna är de viktigaste plastiderna. I dem sker fotosyntesen. I andra typer av plastider lagras olika ämnen. Dessa plastider är viktiga för växtcellens metabolism.”
(Cellbiologi: http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/kasvisolun_rakenne/2/)
Metabolism = ämnesomsättning
